...
På väg till jobbet.
Idag kanske de ringer?
Eftermiddag. När klockan passerat fyra.
Skit!
Varje dag tar en liten liten bit av glädjen och spänningen med sig.
Varje dag blir ju vårt barn också en dag äldre.
Och innebär ytterligare en dag av hans/hennes liv som vi missar.
Minisemester i Kristianstad
Johan fick en peng av mormor och morfar. Lördag kl 9:50 hängde han på dörren till leksaksaffären för att köpa sin efterlängtade lego-rymdfärja.
I morgon börjar en ny serie om barnlösa. "Barn till varje pris?" på SVT1 kl. 20. Ska jag inte missa. Efter boxen :)
Stor höstkram!
Att se ljust på saker
De senaste gångerna jag varit gravid har jag ofta tänkt
"Åh, 75% risk (eller mer..) att få missfall"
Men man kan ju också tänka
"Åh, 25% chans att vi klarar det"
Fast det har ju inte varit så lätt förstås..
Det är jobbigt att vänta.
Det är det.
Men jag försöker att tänka fina, bra tankar.
Jag försöker se med spänning på varje dag.
Idag KAN de ringa.
Åh, vad spännande!
"Vi har aldrig varit så nära som nu"
beskriver litenlangtan.bloggplatsen.se
Och det är ju faktiskt alldeles sant.
Vi HAR aldrig varit så nära som nu!
Kram
Hur dum får man vara?
Hade svårt att sova i natt.
Ni vet när man har sånt där skav i halsen och slem
så man bara sväljer och sväljer. Hela tiden.
Så jag satte på TV:n.
Mitt dumma nöt kollade på en hel film, dyngsent.
En skräckis.
Ganska förutsägbar i och för sig, men ändå så att kläderna förvandlades till siluetter.
Provade att byta säng till Johans
men då kom det upp nån från trappan hela tiden.
Så sjukt påverkad man är mitt i natten. Bara för att det är mörkt.
I natt lär det bli djupsova av.
/Cissi
Förändringar
Många utvecklingar går man igenom
utan att riktigt reflektera över dem.
För några dagar sedan insåg jag plötsligt
att den här sorgen
över att inte få vara gravid med vårt nästa barn
helt är borta!
Det gör mig verkligen ingenting
och känns inte som någon skillnad
att vi ska hämta honom/henne i ett annat land.
Vi har ju kommit långt nu
och det är ganska nära (hoppas, hoppas!)
så det hade kanske varit hemskt annars.
Men för mig var det ändå en insikt.
Det känns helt rätt!
Och jag orkar inte längre sörja.
Gör faktiskt inte heller så ont att se andra som är gravida.
Insikt!
Men ändå..
Vi fick frågan om vi ville sälja vår vagn för ett tag sedan.
Det hade väl varit klokt. Och smidigt.
Men jag kunde inte..
Jag är inte redo att göra mig av med bebisgrejerna.
Vagnen. Kläderna. Leksakerna. Badbalja. Och allt annat.
Så mogen och redo är jag inte.
Än.
Skön söndag till er!
Helg
Denna helg känns så skön och välförtjänad!
Har nog jobbat närmare 50 timmar i veckan och det känns i huvudet.
Funderar över att vi människor fungerar så
att vi behöver något att se fram emot.
Jag fungerar definitivt så!
På fredag har vi pappersbröllopsdag (5 år) och vi ska åka till Kristianstad
alla tre. Och sova på hotell. Det gillar vi.
Älskade Kristianstad, som jag saknat.
Per jobbar helg och Johan och jag har ingenting planerat.
Jätteskönt.
För att vara lycklig behövs tre ting:
Någonting att göra.
Något att se fram emot.
Någon att älska.
/Cissi
Lite kluvet
En liten magnet med text jag sett någonstans:
"Dagarna som for förbi, var det livet?"
Uj uj, vad veckorna rusar iväg.
Det är fullt upp, men det gillar jag samtidigt (fast det ibland blir lite väl mkt jobb..)
Fast det är ändå så himla kluvet.
Skönt, på nåt sätt, att tiden går fort, så det där beskedet närmar sig..
Och, ändå, lite ångestfyllt.
För vart tar tiden vägen? Och hur mycket hinner vårt barn att växa?
Och vi växer ju också ;)
Jättekul att få fler kontakter med andra pilotfamiljer!
Vår kontaktperson på adoptionsbyrån sa att vi är 21 par som väntar just nu..
Varm måndagskram!
Gött!
Jo, jag ringde idag..
Och nu känns det jättebra!
Först och främst så är det häftigt att de vet direkt vem man är när man presenterar sig.
"Vår" adoptionsbyrå är inte den största utan lite mindre. (Passar oss lantisar)
Vi har en kontaktperson som har hand om bland annat alla pilotfamiljer till Ryssland.
Det kändes som ett jättebra samtal och nu är det lite lättare i bröstet.
Jag frågade lite och som vi redan visste kan de ju inte säga någonting om när eller hur.
Det är Ryssland som ska "matcha" oss med ett barn, så de kan bara vänta som vi.
Tydligen är det 21 familjer som är pilotisar och vi var tidigt med på listan.
Ändå betyder inte det att vi får barnbesked först eftersom barnet ska "matcha" oss.
Men tydligen gick de igenom familjerna senast igår och då var vårt namn uppe.
Kontaktpersonen sa själv att hon inte trodde det skulle dröja så länge...
Spääännande!!
Nu har lite av oroklumpen släppt.
Tjihi!
Stor kram till er!
