nigi

När jag tänkt framåt mot varje större händelse de senaste 4 åren har jag alltid tänkt:
"Då kanske jag är gravid.."
Och varje jul, nyår, midsommar, födelsedag osv. har jag inte varit det.
Men ändå har jag fortsatt att tänka likadant.

Det senaste har jag inte tänkt så.
Det känns jätteskönt.
Året som kommer startar upp intensivt. Vi har fem möten inplanerade i januari.
Under våren kommer politikerna förhoppningsvis godkänna oss för adoption.

Det känns lite konstigt. Nu är det intensivt och mycket som snurrar i huvudet.
Sen ska vi vänta i tre år. Passivt.
Hur kommer det att bli?
Det är klart att vi kan läsa mer, lära oss mer om landet och kanske resa dit.
Men resten av tiden då?


Jag läste en liten tänkvärd nyårsdikt häromdagen:

När nyårsklockor ringer det gamla året ut
då har jag redan tagit en hel del nya beslut
För jag ska inte stressa, jag ska inte vara lat
utan jag ska motionera och äta mindre mat.

Jag måste ha en hobby, jag måste komma igång
jag får nog ta och leta efter någon sorts shi gong.
Jag ska börja dansa och svänga mina ben
Men stopp nu är jag tillbaka i stressen om igen.

Nej när nyårsklockor ringer det nya året in
då gläntar man på dörren med nyfikenhet i sinn
Man ser en ny värld öppnas utan måsten och besvär
Man tittar och man lovar fullt på allvar – och man svär

Att jag ska fånga dagen som bara dyker upp
ta vara på det som kommer i stort men även smått
den underbara kramen av barnet som jag får
Den underbara sången som som kommer varje vår

Jag ska njuta utav barnen och glädjen som det ger
jag ska också börja dansa och leva lite mer.
Jag ska prova att bara vara och ta emot det som jag får
och jag önskar alla andra ett riktigt Gott Nytt År!  

Copyright Susanne Bergstedt

Stor kram