Vi är "gravida"!
Oj, oj, vet knappt var jag ska börja..
Så mycket som det har hänt de senaste dagarna har jag aldrig tidigare varit med om.
Måndag och tisdag har jag ju redan nämnt.
Tisdag kväll fick vi så ännu ett mail om att de skickar handlingar om Ryssland för att vara pilotfamilj.
BFA, adoptionsbyrån, ska alltså starta upp ett nytt samarbete med Ryssland och behöver familjer som får vara med från start.
Vi fick information på posten (en tjock bunt med papper som skulle signeras) om vad det innebär, vilka krav och åtaganden som förväntas av oss mm. Naturligtvis fick vi en massa frågor.
I torsdags ringde jag. Från jobbet, på lunchrasten.
Det var som vi anade: vi behöver inte stå i kö!
!
Sen kunde jag inte sluta le.
De andra undrade vad det var med mig..
Det finns barn som väntar!
Vi behöver inte vänta i 1-2-3 år ytterligare..
Det har varit så intensiva dagar och kvällar.
Sent arbete, mycket i huvudet, och så detta som snurrar hela tiden.
Vi ska få ett barn!
Inte om ett år, utan snart, kanske redan i höst!
Det är overkligt, omvälvande.
Chockande.
Fantastiskt roligt.
Små rosa moln.
Lite pirrigt.
Det första som vi ska göra nu är att vi ska följa en 8 sidor lång beskrivning av olika handlingar som vi ska göra iordning. Det kommer ta cirka en månad. Vi ska bland annat träffa psykolog 2 ggr och få intyg därifrån. Ta kort på olika ställen i huset, bl.a. toaletten. Förbereda papper hit och dit och allt är jättenoga att det blir exakt som de beskrivit. Femton olika områden att följa.
De kommer att skickas till Ryssland sen och översättas.
Därefter följer en andra omgång av handlingar. Puh!
Så småningom väljer de ut ett barn åt oss och vi får barnbesked.
Barnet bor på ett barnhem i Arkangelsk.
Majoriteten är pojkar.
De är från 1 år och uppåt.
Om vi ville kunde vi få tre syskon på 3, 5 och 8 år direkt.
Njae, sa jag, det blir nog lite mycket ;)
Vi måste göra två resor dit.
Första resan för att se barnet och tacka ja eller nej.
Andra resan två månader därefter för att få godkännandet i domstol. Den resan kommer ta cirka 2 veckor.
Tror de.
Eftersom vi är pilotfamiljer kan de inte veta något om tidsperspektivet egentligen.
Det kan gå fortare, eller ta längre tid.
Då får vi hälsa på vårt barn på barnhemmet varje dag, men inte ta det därifrån innan domstolen gjort sitt.
Det är så mycket information just nu så vi försöker ta en sak i taget.
Men allt bara snurrar.
Vet inte vilket ord som är bäst som beskrivning..
Häftigt?
Omvälvande?
Stort?
Så mycket som det har hänt de senaste dagarna har jag aldrig tidigare varit med om.
Måndag och tisdag har jag ju redan nämnt.
Tisdag kväll fick vi så ännu ett mail om att de skickar handlingar om Ryssland för att vara pilotfamilj.
BFA, adoptionsbyrån, ska alltså starta upp ett nytt samarbete med Ryssland och behöver familjer som får vara med från start.
Vi fick information på posten (en tjock bunt med papper som skulle signeras) om vad det innebär, vilka krav och åtaganden som förväntas av oss mm. Naturligtvis fick vi en massa frågor.
I torsdags ringde jag. Från jobbet, på lunchrasten.
Det var som vi anade: vi behöver inte stå i kö!
!
Sen kunde jag inte sluta le.
De andra undrade vad det var med mig..
Det finns barn som väntar!
Vi behöver inte vänta i 1-2-3 år ytterligare..
Det har varit så intensiva dagar och kvällar.
Sent arbete, mycket i huvudet, och så detta som snurrar hela tiden.
Vi ska få ett barn!
Inte om ett år, utan snart, kanske redan i höst!
Det är overkligt, omvälvande.
Chockande.
Fantastiskt roligt.
Små rosa moln.
Lite pirrigt.
Det första som vi ska göra nu är att vi ska följa en 8 sidor lång beskrivning av olika handlingar som vi ska göra iordning. Det kommer ta cirka en månad. Vi ska bland annat träffa psykolog 2 ggr och få intyg därifrån. Ta kort på olika ställen i huset, bl.a. toaletten. Förbereda papper hit och dit och allt är jättenoga att det blir exakt som de beskrivit. Femton olika områden att följa.
De kommer att skickas till Ryssland sen och översättas.
Därefter följer en andra omgång av handlingar. Puh!
Så småningom väljer de ut ett barn åt oss och vi får barnbesked.
Barnet bor på ett barnhem i Arkangelsk.
Majoriteten är pojkar.
De är från 1 år och uppåt.
Om vi ville kunde vi få tre syskon på 3, 5 och 8 år direkt.
Njae, sa jag, det blir nog lite mycket ;)
Vi måste göra två resor dit.
Första resan för att se barnet och tacka ja eller nej.
Andra resan två månader därefter för att få godkännandet i domstol. Den resan kommer ta cirka 2 veckor.
Tror de.
Eftersom vi är pilotfamiljer kan de inte veta något om tidsperspektivet egentligen.
Det kan gå fortare, eller ta längre tid.
Då får vi hälsa på vårt barn på barnhemmet varje dag, men inte ta det därifrån innan domstolen gjort sitt.
Det är så mycket information just nu så vi försöker ta en sak i taget.
Men allt bara snurrar.
Vet inte vilket ord som är bäst som beskrivning..
Häftigt?
Omvälvande?
Stort?
Kommentarer
Postat av: Anneli
Så glad för er skull! Rysningar på hela kroppen och tårar som bara strömmar. KRAM
Postat av: Fian
Vad himla roligt! Jag har läst det här inlägget om o om igen ;)...förstår att det känns himla bra nu va?
Ta hand om er vänner!
Kramar!!!
Postat av: Berit
Vilken lycka! Jag håller tummarna för att allt går bra. Kram till er båda!
Postat av: Jonna
Detta var det roligaste jag hört på länge Cissi! Efter allt ni gått igenom och så nu äntligen står ni där med dörren på glänt. Håller mina tummar att detta kommer gå fort och bra. Många många kramar till er, underbara vänner!
Trackback