Tankeställare
Sängläge igår med feber och magont.
Då hinner man se TV-program jag inte ser i vanliga fall.
Dokumentären om mammor som kämpar för sina autistiska barn.
Om de två små flickorna med föråldringssjukdomen Progreria.
Sjukhuset.
Om miljonären som engagerar sig i volontärarbete.
SOS på liv och död.
Det finns så många människor som kämpar.
En mamma som mist sin son fick frågan hur man klarar det.
"Det gör man inte" blev svaret. "Men med tiden blir det lättare."
Och så blir man påmind om hur bra man har det.
Tacksamheten är där igen.
Om man tänker på den tid det varit sedan första missfallet
och sedan vi bestämde oss för att adoptera för över 3 år sedan.
Tänk så lite tid det är kvar för oss nu.
I onsdags postade vi ju pappren. I torsdags fick vi bekräftat att de fått dem.
Sen har det varit helgdagar. Men idag börjar de jobba igen.
Spännande.
/Cissi
