nigi

Livets tankar, funderingar, frustration, väntan och längtan! Efter ett biologiskt barn och 12 upprepade missfall är vi nu inne i den långa adoptionsprocessen.

Lyckliga familjen säger hej då

 

 

Nytt år. Nya familjen.

Den 26 januari är det ett år sedan de ringde från adoptionsbyrån och berättade att vår Oskar fanns. Efter det följde sju månader med oro och arbete. Den 30 augusti fick vi äntligen hålla honom och behövde inte släppa honom igen. Och nu är vi här. Och lite overkligt är det fortfarande. Fast det samtidigt känns som om Oskar funnits hos oss hela tiden.

 

Alla jobbiga missfall har vi lagt bakom oss. Den gamla "missfallspärmen" har blivit en adoptionspärm med bara glädjande papper som lett fram till något helt fantastiskt.

Men jag har också insett att de grå och tunga stunderna kan komma upp till ytan. En tidningsartikel räcker. Men nu stannar de bara högst tillfälligt.

 

Det är mycket som komma skall nu i början av nya året. Första återrapporteringen ska skickas till Ryssland.

I början av februari ska jag göra ett gästspel på jobbet i ett par veckor och Per ska vara hemma. Oskar fyller 2 år den 8:e februari. Och tänk, på själva alla hjärtans dag är det 15 år sedan Per och jag blev tillsammans.

Sen följer Johans 7-årsdag och dop av Oskar som vi tänkt oss någon gång i vår. (Bara ett snabbt och litet ett med de närmsta) Vi ser verkligen fram emot vår och sommar då det är roligare att vara ute. Vi längtar efter att få visa Oskar vårt Danmark, båten, flotten och möjligheten att vara ute och plaska i lilla poolen. Förresten ska Oskar börja babysim i januari också. Det ska verkligen bli kul då han hoppar som en lycklig studsboll varje gång man säger "bada".

 

Oskar har börjat lite smått att säga två ord i följd. Det händer inte ofta än så länge men ett litet "mamma, komma" kan man få höra ibland. 

 

Livet rullar på i snabb takt och fast jag dagligen känner glädjen och tacksamheten och förundras över våra fina barn har jag inte samma behov av att förmedla det om och om igen. De jobbiga stunderna, som naturligtvis finns även i vår familj, vill jag inte heller analysera offentligt. Och jag hoppas hitta ett annat sätt att dokumentera Oskars framsteg som kommer i snabb följd. Därför säger jag hej då till bloggen. I alla fall för nu.

Tack till er alla som följt oss och stöttat oss.

 

Gott nytt år och önskan om all lycka till er!

Varm stor kram Oskar, Johan, Per och Cissi

 

 

 

Har varit härligt att följa er här. Och ett telefon samtal är inte långt bort om jag undrar något, såsom en liten fika snart kanske. Massa kramar till er och gott nytt år

Kommer att sakna inläggen och ditt fina sätt att utrycka sig på...! Men du är ju inte långt borta, som tur är<3
Älskar lyckliga slut!

Tack för era fina nyårshälsningar och en liten berättelse om hur livet är nu och vad som står framför dörren...Tack för alla fina kloka tankar under hela den här tiden...Tack för att vi vänner har fått dela både det svåra,sorgliga och alla glädjeämnen som följde på dessa...Känner mig verkligen tacksam över att få vara er vän. Finare människor får jag leta efter...ni är fantastiska..och jag önskar er all lycka framöver..Ser framemot att ses igen..Det blir nog oftare när vårsolen tittar fram och utelivet börjar på riktigt. Många varma kramar till er alla fyra!

...och all fortsatt lycka till er! Vilken fin bild! Tack för att du har delat med dig!
Varm kram