nigi

Varför vakna 5:40 när man är ledig??
Den otäcka stormen utanför verkar inte vilja sluta.
Läsa en bra bok i sängen, lyssna på vinandet och vänta på att Johan ska vakna.
Se hans rufsiga hår och breda leende, känna de små armarna och händerna runt sig.

Med risk att låta som en sån där förälder som bara lovordar och skryter om sitt barn.
Han är verkligen en fantastisk kille. Jag förundras över det varje dag.
Hans energi. Leklust. Påhittighet. Klokhet. Glädje.
Tacksamhet utan botten.


Johan pratar och pysslar med tomtarna vid julkrubban.
En av tomtarna matade djuren i stallet med sin grötskål.


På julafton ordnade Johan ett julbord till katterna.
Räkor och kyckling serverade han alldeles själv.


Båda blev väldigt glada.


En tomtenisse behöver inga renar för att flyga.

Angående mitt förra inlägg. Mariams skuldkänslor, de känner jag igen.
Att om och om älta varför och vad man gjort för fel.
Men, som jag känner det nu, till ingen nytta såklart. Fast det är väl en fas man ska ta sig igenom.
Tänk då på kvinnorna som Mariam, i ett land som Afghanistan. Där man som kvinna förväntas föda många barn. Söner, naturligtvis. Vilken värdelös maka man är om man inte kan ge sin make arvingar!

Tillbaka till min värld.
Att vakna tidigt och ligga i mörkret och försöka somna om. Då blir det mycket tankar.
När jag tänker på vårt barn i Ryssland, fast jag inte vet vem det är än, så känner jag ändå kärlek.
Vårt "boande" har redan börjat här hemma. Johan tog första initiativet till att byta rum.
Det känns jättebra att vi kan göra det redan nu så behöver han inte känna att han måste lämna sitt rum till nya syskonet. Det kommer säkert bli mycket svartsjuka ändå.


Favorit-tok-minen

Fototapet är beställd och bör anlända idag. Roligt projekt utan stress och måsten.
Jag önskar er alla fina dagar på det gamla året!
Varm kram Cissi