Sia framtiden
Pratat med adoptionsbyrån nu.
Papprena har kommit åter från Publicus Notarius för legaliseringen.
(Ärligt talat vet jag inte vad det innebär. Vet bara att vi ska betala för det..)
Om allt stämmer nu skickas pappren till Ryssland i veckan.
Hoppas de INTE kommer bort på vägen!!!!
Det är två månader sedan vi började med handlingarna,
så tidsperspektivet stämde ganska bra den här gången.
Johan har en hemsk hosta på kvällen och natten.
Låg lite och funderade under en av morgontimmarna..
På det här med att sia framtiden.
Alla har nog lite dagdrömmar om hur det kommer se ut om si och så lång tid framåt.
Jag har inte det alls mycket numera, men har haft.
Det är alldeles för mycket frågetecken för oss.
Men under min långa period där jag aktivt sökte svar på alla våra missfall
träffade jag ju en hel del människor jag inte skulle träffat annars.
Och blev också siad och spådd några gånger.
Jag kan ge några exempel. Så kan vi sen konstatera att inte mycket stämmer.
1. Mannen som sa att det var skadliga ämnen på min arbetsplats som orsakade missfallen.
(och som därefter gav mig ångest över varje stund jag var tvungen att vara i vårt arbetsrum med hög radonhalt)
2. Healing-kvinnan som två gånger tog bort rester från ett av mina tidigare liv. I det livet var jag fattig och utmärglad och hade många barn. Jag ville inte ha fler barn, vilket alltså var anledningen till att jag inte kunde behålla något i detta livet.
3. Spådamen som klart och tydligt sa att jag skulle föda "en liten söt Agda med blåååa ögon".
4. Ännu en dam som under en behandling sa att jag skulle bli gravid direkt efter behandlingen och få föda barnet. Jag blev gravid efter en månad, men fick inte behålla barnet...
5. Tjejen som såg att jag skulle på "en positiv sjukhusvistelse" när Johan var omkring 5 år. Och skulle längta hem därifrån. Jag minns att jag tänkte då att jag inte ville vänta sååå länge, till Johan var 5!
Det var några av dem.
Men, som jag konstaterat förut:
Allt vi gått igenom har varit utvecklande.
Då, när det var jobbigt, var det så skönt att höra de här sakerna.
Det gav liv i hoppet. Det behövdes säkert.
Det var då.
Kram!
Papprena har kommit åter från Publicus Notarius för legaliseringen.
(Ärligt talat vet jag inte vad det innebär. Vet bara att vi ska betala för det..)
Om allt stämmer nu skickas pappren till Ryssland i veckan.
Hoppas de INTE kommer bort på vägen!!!!
Det är två månader sedan vi började med handlingarna,
så tidsperspektivet stämde ganska bra den här gången.
Johan har en hemsk hosta på kvällen och natten.
Låg lite och funderade under en av morgontimmarna..
På det här med att sia framtiden.
Alla har nog lite dagdrömmar om hur det kommer se ut om si och så lång tid framåt.
Jag har inte det alls mycket numera, men har haft.
Det är alldeles för mycket frågetecken för oss.
Men under min långa period där jag aktivt sökte svar på alla våra missfall
träffade jag ju en hel del människor jag inte skulle träffat annars.
Och blev också siad och spådd några gånger.
Jag kan ge några exempel. Så kan vi sen konstatera att inte mycket stämmer.
1. Mannen som sa att det var skadliga ämnen på min arbetsplats som orsakade missfallen.
(och som därefter gav mig ångest över varje stund jag var tvungen att vara i vårt arbetsrum med hög radonhalt)
2. Healing-kvinnan som två gånger tog bort rester från ett av mina tidigare liv. I det livet var jag fattig och utmärglad och hade många barn. Jag ville inte ha fler barn, vilket alltså var anledningen till att jag inte kunde behålla något i detta livet.
3. Spådamen som klart och tydligt sa att jag skulle föda "en liten söt Agda med blåååa ögon".
4. Ännu en dam som under en behandling sa att jag skulle bli gravid direkt efter behandlingen och få föda barnet. Jag blev gravid efter en månad, men fick inte behålla barnet...
5. Tjejen som såg att jag skulle på "en positiv sjukhusvistelse" när Johan var omkring 5 år. Och skulle längta hem därifrån. Jag minns att jag tänkte då att jag inte ville vänta sååå länge, till Johan var 5!
Det var några av dem.
Men, som jag konstaterat förut:
Allt vi gått igenom har varit utvecklande.
Då, när det var jobbigt, var det så skönt att höra de här sakerna.
Det gav liv i hoppet. Det behövdes säkert.
Det var då.
Kram!
Kommentarer
Postat av: Hanna
Egentligen är det hemskt att folk kan ge så många förhoppningar som sedan bara visar sig vara... gissningar. Samtidigt kanske de lugnade för stunden? Saknar er redan! KRAM!
Trackback
