nigi

och hoppas att pappren inte hamnat långt ner i nån hög hos notarius publicus.
Vi väntar på att få mail om att de är klara.
Hoppas. Vänta.
Finns inget vi kan göra för att påverka.

Tänker mycket på de adoptivföräldrarna som vi mötte på hemresan från Ryssland.
De hade varit på sin andra resa, i domstolen. Och blivit godkända.
Ett par som skulle adoptera ett syskonpar. Och en ensamstående tjej som skulle adoptera en flicka.
Nu är de tillbaka i Ryssland för att hämta sina barn.
Jag tänker starkt på dem. Varje dag.

Ett annat par kom hem med sin pojke idag. Han kommer från samma barnhem som våran lille.
Nu börjar deras nya liv.

Emelie och Anders är ett par jag beundar mycket.
http://emilieanders.blogspot.se/
Åh vad de har väntat länge! Varje dag under flera år har de väntat på det där magiska telefonsamtalet.
Helt ofattbart vad man kan orka gå igenom!

En härlig vårkväll önskar jag er!