Första julen
Nu är Oskar vår son. På riktigt. Alltså, även juridiskt.
Veckorna före jul fick vi ett brev från Tingsrätten att adoptionen gått igenom även i svensk tingsrätt. Fram till dess var Oskar vår fosterson rent juridiskt. Men det var ingenting vi tänkte på.
Ändå känns det skönt att det inte kommer vara fler turer kring detta nu. Och inte lika mycket papper som ska skickas hit och dit.
Nu väntar vi istället på första rapporteringen som ska äga rum nu i januari. Som vanligt när vi har uppdrag att utföra kretsar det i huvudet hela tiden. Just nu är det bara kort som ska tas, men ändå tänker jag mycket på det. De har ju så många restriktioner och de påpekar hela tiden hur viktigt det är att allt blir rätt och att vi följer instruktionerna eftersom det ev. kan påverka framtida adoptioner.
Rent familjemässigt tänker vi i stort sett aldrig på att Oskar är adopterad. Han har varit här hela tiden och är vår älskade son. Helt enkelt. :) Och jag kommer ibland på mig själv med att tänka och säga kommentarer som "Det har han ärvt av sin pappa.." Och så kommer jag på mig själv..
Julen har varit fantastisk. Lugn och skön. Lugn är ett ord som beskriver vår tillvaro när den är som bäst.
Oskar fick en dammsugare, så nu hjälps vi åt med varsin maskin istället för att han ska försöka ta den stora dammsugaren ifrån mig. Sen fick han också Teletubbies-film (såklart), böcker, kassaapparat och en verktygslåda. Johan fick en massa roligt han också. Populärast var nog legos guldgruva, legospel och en konstig sopbil som kan sopa upp små gummifigurer.
Det har varit många fina stunder att minnas. Lek med kusinerna, bus med mormor, morfar och farmor. God mat, såklart, utelek och spelande.
Åter igen. Tacksamhet är det stora ordet.
Syskonbus vid granen.
Johan var hungrig och sugen på pappas revben (ha ha) så han tjuvstartade.
En dammsugande tomte.
Vi önskar er alla ett bra avslut på det gamla året och ett gott nytt! KRAM
Glad lucia!
Vi har en liten tomtenisse som sitter och kollar på Teletubbies..
Oskar har de senaste dagarna blivit helt galen i Teletubbies. BEBBI!!! BEBBIIIIIIII!!! ropar han och kräver att vi sätter på filmen NU. Helst vill han såklart sitta i mitt eller Pers knä. Och det vet ju alla vuxna som någon gång tittat på Teletubbies mer än 5 minuter i sträck att man får myror i benen och nästan lite småpanik emellanåt..
Men han lär sig mycket, både nyttiga och mindre nyttiga saker. Snart kan han säga "jo, jo, brun ko" till exempel :)
Det är otroligt mysiga veckor, de här före jul. Det är så vackert och vitt ute och Johan är förväntansfull och sprallig. Snart ska vi göra ett eget minijulbord till oss i familjen. Det är Johan som beställt då både pappa och mamma blir bjudna på jobbet. Vi brukar inte äta typiskt svenskt på julen så han är inte bekant med det.
Oskar älskar pulkan som han åker när vi går promenader. På morgnarna ställer jag in den i hallen så den inte ska vara så kall. Han drar dit mig titt som tätt och vill att vi ska gå snart..
Jag önskar er alla en glad lucia och avslutar med några decemberbilder.
Johan lussade i kyrkan med skolan.
Tokkille med blöjan på huvudet och strumporna på händerna..
Årets pepparkaksbygge blev en kyrka
Oskar ser alltid butter ut när han sitter i pulkan. Men rätt var det är hör man ett litet "iiiiii" där bakifrån. Eller en liten sång..
Varm kram till er alla!
vinter
Tusen tack http://varvagtilldig.blogg.se för nomineringen! Jag känner mig ärad :)
Oskar sitter just nu och leker med lera. Titt som tätt går han ut och pekar upp mot vår lerlåda. Han kavlar och grejar. Det gillar han verkligen.
Nu är han helt och fullt vår lille kille känslomässigt. Nu känner jag att jag vet vad han tänker och vad han vill, ibland innan han ber om det själv. Han är väldigt duktig på att förstå nu så det går inte att ha några hemligheter eller prata om något man inte tror att han ska förstå längre. Han är också väldigt bestämd och vet vad han vill. Han förmedlar det så man förstår otroligt skickligt.
Helgen gjorde oss gott. Vi åkte till Jönköping, sov på hotell och badade på äventyrsbad, åt på restaurang och bara var vi fyra utan måsten.
Vi har fått instruktionerna på den första återrapporteringen till Ryssland. Det ska göras fyra stycken inom de första tre åren. Som vanligt har de bestämt exakt hur det ska se ut. Tack och lov behöver vi inte skriva, det gör socialsekreteraren. Däremot ska vi ta kort. Och där finns en massa instruktioner kring hur de ska vara. Så nu får vi sätta igång och "arrangera" Oskar i olika sammanhang och med olika personer. För det är ju så det blir.. arrangerat :)
Snö är roligt, tycker Oskar. Pulkan framför allt. Men vantarna är inte kul. På morgonen de senaste dagarna har Oskar åkt pulkan, inbäddad i fäll och pläd, när vi följt Johan till bussen. Snön gnistrar vit och där går jag med våra båda pojkar i det vackra vinterlandskapet. Då kan man inte annat än känna tacksamhet. På vägen hem satt en liten kille och sjöng brandbilssången. "Tut-tut tut-tut ii-ii-åå" (Tut tut tut tut säger den)
Nu har Oskar tröttnat på leran och vill leka med tågbanan.
Kram till er alla
